Natalja

Lördag idag som ni redan vet, and that makes me happy. Idag har jag inte gjort många knop utan mest bara legat i soffan och tittat på rysk tv. En rolig grej som jag upptäckt, är att jag med åren blivit mer pro-ryss. Förut, var jag mer avig mot hela den grejen.Jag vet, och jag ska vara ryss liksom! Vet inte varför, utgår bara från hur jag kände mig flera år sedan. I miss mother Russia! Det var ca 4-5 år sen jag var hemma i Moskva sist. Även om staden inte skulle kännas likadan då en del av familjen flyttat därifrån eller gått över till andra sidan, finns mina rötter där, antagligen också dem som drar mig tillbaka. Det kan iofs bero på att jag börjat titta mycket på rysk tv och därför fått en längtan. Där har vi en erkännelse!

Om jag ska återkomma till dagens blogginläggtittel ( konstigt ord jag valde där men aja)  handlar det om olika confessions eller erkännelser jag ska göra under året. Det här är inget nyårslöfte utan bara något jag kom på idag. Jag har lugnat ned mig med alla nyårslöften som förväntas av en från samhället. Varför? För vissa känns 1 januari som ett nytt kapitel där man lämnar bakom sig allt som hände förra året och börjar om på nytt det här året. Ja visst, men man lämnar det bakom sig för dagen kanske för att man har familjen runt sig eller att man  är bakis och inte orkar tänka, men allt finns ju ändå kvar i tankarna och i handlingarna som gjort att man befinner sig där man gör för stunden. Varför väntar man på 31:a jan kl. 00:00 för att ta tag i sitt liv och göra upp en massa löften som ska verkställas under året? Vad hände med de resterande 364 dagarna man har under året to make a difference? Antagligen måste vi människor inse att vi behöver "speciella dagar" to make things happen! Suck.

Som ni förstått, har jag inte lovat mig själv något utan fortsätter med alla löften ( som jag anser är mål) från i fjol!