Om sanningen ska fram...
I fredags kom jag äntligen till mitt älskade Sthlm! Det kändes otroligt skönt att får träffa sin familj som älskar och accepterar en för den man är och inte för den de vill att man ska vara. På senaste tiden har jag känt att folk vill förändra mig till en helt annan Natalja än vad jag själv anser är jag. Det är mitt liv, och mitt endast ska jag få vara den jag vill. Visst finns det en del situtioner där man bör anpassa sig efter eller ta tips och råd från närstående, men i slutändan är beslutet mitt.
Jag förstår inte heller vad det är som händer med mig!!! Jag är som en tickande bomb, som när som helst kan börja gråta, skrika, skratta o.s.v. Jag skäms verkligen och säga det, men på något sätt känner jag mig nere. När jag tänker på vilken underbar familj jag har som ger mig så mycket värme och kärlek, mina vänner som alltid finns där och stöttar mig i vått och tort med sin kärlek, borde jag skämmas för att jag känner mig som jag gör och istället vara glad och otroligt tacksam, och det är jag självklart. Varför kommer då dessa low feelings upp? Jag brukar vara rätt bra på att tyda mina egna känslor och andras. Men nu känns det som att jag har tappat bort mig i den mörka tundran. VARFÖR? Det finns människor som mår ännu sämre och måste kämpa för att överleva. Varför är jag så egoistisk och ledsen över saker som andra skulle fnysa åt? Inte allt dock. En del saker är svåra att förklara, speciellt när jag själv upplever de otydligt. Eller vet jag vad som stör mig men inte vågar/vill erkänna det för mig själv? Eller tror jag att jag vet fast jag i huvudsak inte vet a jack?!
En sak är dock säkert! It really hurts when your loved ones disappoint you!
...........
One night only
Yes det stämmer! Imorgon, om vädergudarna tillåter, kommer jag att infinna mig i Sthlm. I skrivande stund, sitter jag vid mitt köksbord och tittar då och då mellan raderna ut genom mitt fönster. Det är nämligen så att Narniariket har anlänt hit! Japp genom himlen. Inga konstigheter för Norrland egentligen. Dock är det trevligare att infinna sig inomhus än utomhus för stunden. Snökaos med andra ord.
Under dagen har jag gjort bort lite skrivjobb, sen en annan grej, och skypat med Jite. Hon befinner sig i Indien sen oktober månad och kommer hem om 2 månader. Kändes så skönt att få prata och se henne lite. I miss you so!!! <3 Det blir extra kul/känsligt när man inte kan ses så ofta, i och med att jag bor i Umeå och hon i Sthlm. Blir över helgerna när jag har tid att komma ned. Men nu är hon ända bort i Asien!! Vem vet, det kanske blir en ändring på hela Umeå-grejen snart ;).
Nu har jag tänkt att städa lite. Tycker inte alls om att ha det stökigt ( men visst händer det iaf ibland). Hmm, undrar om det är föräldrarnas förtjänst haha. Alla som känner och träffat mina folks förstår vad jag menar :).
Au revoir mes amis for now!
Bilden ger inte rättvisa till den faktiska stormen som pågår!
I was here
I wanna leave my footprints on the sands of timeKnow there was something that, and something that I left behindWhen I leave this world, I'll leave no regretsLeave something to remember, so they won't forget
I was hereI lived, I lovedI was hereI did, I've done, everything that I wantedAnd it was more than I thought it would beI will leave my mark so everyone will knowI was here
I want to say I lived each day, until I dieAnd know that I meant something in, somebody's lifeThe hearts I have touched, will be the proof that I leaveThat I made a difference, and this world will see
I was hereI lived, I lovedI was hereI did, I've done, everything that I wantedAnd it was more than I thought it would beI will leave my mark so everyone will know
I was hereI lived, I lovedI was hereI did, I've done, everything that I wantedAnd it was more than I thought it would beI will leave my mark so everyone will knowI was here
I just want them to knowThat I gave my all, did my bestBrought someone to hapinessLeft this world a little better just because
I was here
I was hereI lived, I lovedI was hereI did, I've done, everything that I wantedAnd it was more than I thought it would beI will leave my mark so everyone will knowI was here x2
Tre...
Grattis kompis

Fun facts
Höger- eller vänsterhänt: Högerhänt
Favoritgodis: Daim
Är det nåt du absolut inte äter? Rött köpt, svamp, kokt paprika och lök
Kläder just nu: Myskläder
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: !800-talet
Sommarplaner: Inga särkilda än
Saft eller alkohol: alkohol
Hur många kuddar sover du med: 2
Favoritväder: En varm sommardag
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: kniv, tändstickor, motgift
Spelar du nåt instrument: Nej
Morgon - eller nattmänniska: Nattmänniska
Sparare eller slösare: Slösa
Tror på liv på andra planeter: Ja
Tror du på mirakel: ja
Ser du på kärleken som ett misstag: Nej
Hur många barn vill du ha när du blir stor: 2 söner
Bio eller promenad: Beror på sinnesstämningen
sommar eller höst: sommar
Rädd för insekter? Inte alla
Bästa bok? Har många favoriter!
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Kunna läka mig själv och andra människor
Vad vill du jobba som? Inspiratör
Chips, morötter eller godis? Chips
Pizza eller hamburgare? Pizza
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Nej aldrig
Stökigt eller välstädat? Välstädat
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Nej
Är du rädd för blod? Nej, men säkert om det fanns mycket på en gång
Saltar du på maten? Ja
Anser du att du är stark? Psykiskt rätt så, fysiskt ja men inte styrkemässigt
Brukar du sola? Om det är sommar eller om jag är utomlands ja.
Kaffe, te eller inget? kaffe och te

Uppfriskande söndag

Sommaren gör come back snart



Year of confessions
The truth always conquers

God dag!
4 år senare...
Jag börjar inlägget med att direkt säga att jag inte riktigt vet varför jag startade upp en blogg. Jag är väldigt privat när det gäller mina tankar och vill helst inte att någon ska ta del av de skriftligt om jag själv inte väljer att dela med mig. Kanske har jag för tillfället valt att öppna dörren på glänt? Har ingen aning hur länge jag vill eller tänker hålla på med det här eller varför jag ens låter det publiceras på nätet. Aja man måste testa på lite här i livet antar jag.
Mycket har hänt under dessa år. Vet att jag startade bloggen 2008 när jag var uppe i norra Sverige, Armasjärvi. Minns att jag var väldigt ledsen av olika anledningar. Så jag startade upp en blogg för att lätta på mitt hjärta. Vart ju inte många inlägg men det var värt ett försök. Nu, fyra år senare vet man inte var röda tråden börjar. I stora drag, har mycket i mitt lilla liv förändrats och likaså jag. Återkommer kanske lite senare med detaljer. Eftersom, som jag nämnde ovan, är väldigt privat av mig, kan det här bli en väldig omställning att skriva så öppet och skicka ut till en stor massa (ja den är ju inte så stor här på min blogg, men själva inllägget finns ändå ute på internet). Ikväll tänkte jag inte vara långrandig och istället välkomna mig själv tillbaka samt välkomna er framtida läsare. Hoppas att vi får en trevlig stund, hur länge den än varar!
Tjingeling!
Pals for life
Tack för att ni finns!!! Inga namn nämnda ni vet vilka ni är, om inte så too bad.
Palla...
Första så att säga riktiga inlägget jag skriver börjar med palla. Palla en massa grejer. Under tiden jag har varit med familjen borta från Umeå, har jag insett ett och annat. Känslan av att jag bara dag för dag kasta bort mitt liv istället för att gör nåt vettigt börja tära mig. Okej visst jag pluggar (typ) men den utbildningen ger inget mig i slutändan. Jag vill ha ett händelserikt liv. Jag hatar rutiner och allt som har med det att göra. Jag vill träffa nya människor, knyta nya kontakter. Jag vill se världen och utvidga mina vyer. Det värsta jag vet är trånsynta människor, som tror att de kan och vet allt när de i själva verket inte upplevt nåt.
Det jag vill säga är att tiden är dyrbar och man har inte hur mycket tid som helst på sig. Därför vill jag ändra på så mycket som möjligt för mitt eget bästa. Antagligen så kommer jag inom snar framtid dra från Umeå tror inte jag pallar. Den är för liten för min del.
Aja time will tell var jag hamnar
Adios så länge...
Välkommen till min nya blogg!
Nu har det blivit dags för mig att starta upp en blogg oxå. Ibland är det lättare att skriva ner saker än att säga de.
Om ni håller er uppdaterade så får ni reda på ett och annat vad gäller mig och det vill ni väl inte missa ? :P
Nä men bloggen kommer innehålla från allt till inget. Med känsla och utan. Ärligt och bold. Snällt och elakt.
Allt ska med.
Så welcome och enjoy!